Den 8/10 skriver Christer Eriksson en replik på min och Ida Dzanovics debattartikel 3/10 . Jag vill tydliggöra att jag inte vänder mig mot att Hanna Gadban skulle vara en flitig student och skicklig grundskolelärare. Det jag kritiserar är att Södertörns högskola vill göra henne till en ”förebild för högskolans studenter” och att de hävdar att hon ”i handling och personlighet förkroppsligar Södertörn högskolas profilfråga: Medborgerlig bildning”.
Att prisa en debattör som förkastar de mest grundläggande demokratiska principerna är att legitimera odemokratiska åsikter i samhället. Det är motsatsen till vad sociala institutioner bör ägna sig åt.
Eriksson hävdar att Gadbans förslag innebär en lagskärpning och inte särlagstiftning, vilket jag menar att hennes förslag utmynnar i. Lagskärpning är att införa hårdare straff för alla medborgare. Menar Gadban att vi ska utvisa alla svenskar som inte delar så kallade svenska normer och som begår brott? Eller menar hon att sådana lagar endast ska gälla svenska medborgare med utländskt påbrå?
Gabdan kräver att ”medborgarskapssökande” ska skriva ett särskilt avtal ”där man intygar att man inte kommer att begå nya brott, i synnerhet hedersrelaterade brott. Bryter man mot detta förlorar man sitt medborgarskap och rätten till att fortsätta bo kvar i Sverige.”
Som Linnéa Bruno och jag påpekat i en debattartikel 5/8 är hennes förslag etniskt diskriminerande, rättsosäkert och överflödigt. Det delar in svenska medborgare i första och andra klassens medborgare, där ”icke-etniska svenskar” aldrig kan bli fullvärdiga medborgare och ska straffas enligt en hårdare skala än de senare. Detta är etnisk apartheid.
Frågan är hur det hjälper brottsoffren?
Slutligen förkastar jag Erikssons egen problemformulering. Han påstår att ”där svenskfödda barn får normer och värderingar med bröstmjölken kommer invandrare ofta från patriarkala kulturer med en omvänd syn på jämställdhet, sexualitet och individuell frihet.” Skulle alla invandrare komma från patriarkala kulturer, medan svenskfödda barn får normer och värderingar med bröstmjölken? Ja, just det: bröstmjölken!
Erikssons människosyn är så kolonial och rasideologisk att inga kommentarer torde behövas. Dzanovic och jag tipsade Gadban om Harper Lees mästerverk To Kill a Mockingbird och lite reflektion över det förtryck som de vita amerikanernas raspartheid orsakade de svarta amerikanerna. Detta gäller i allra högsta grad även Eriksson.
Mehrtab Motavvas, du väljer att citera Christer Eriksson och väljer även att inte göra detta korrekt. Jag kan endast spekulera över de orsaker du har till dina val. Den avgörande är väl att din hypotes om Erikssons människosyn inte heller blivit korrekt om du valt att citera honom rätt. Jag förmodar att detta är din främsta anledningen. Resultatet av det hela blir dock att problemformuleringen som du presenterar som Erikssons är din alldeles egen och därför är också din trovärdighet i detta sammanhang lika med noll.
Det befrämjar aldrig en debatt att misstänkliggöra deltagarna. Korrekturfelet i artikeln är korrigerad sedan Christer Eriksson påpekade att det fanns. Låt oss nu fokusera på sakfrågorna.
Nu när ordet 'ofta' lagts till där det hör hemma ser det väldigt märkligt ut. Eriksson konstaterar att invandrarbarn ofta(obs ofta) kommer från patriarkala kulturer. Då blir din följpåstående/-fråga ytterst märklig Mehrtab Motavvas som lyder: "Skulle alla invandrare komma från patriarkala kulturer, ..." precis som om Eriksson skulle skrivit så .. men utan ordet 'ofta' hade det förstås fungerat. Billigt!
Själva kärnfrågan tycker jag är denna, kan inte se att det på något sätt skulle handla om annat än olika villkor för svenska medborgare, beroende på om en är infödd eller har invandrat:
"Eriksson hävdar att Gadbans förslag innebär en lagskärpning och inte särlagstiftning, vilket jag menar att hennes förslag utmynnar i. Lagskärpning är att införa hårdare straff för alla medborgare. Menar Gadban att vi ska utvisa alla svenskar som inte delar så kallade svenska normer och som begår brott? Eller menar hon att sådana lagar endast ska gälla svenska medborgare med utländskt påbrå?"
Syftet med straff är inte enbart att 'straffa' utan i lika hög grad att avskräcka från brott. Det som är problemet med hedersrelaterade brott är att de potentiella förövarna inte har avsikt att följa den svenska lagen, då det egna regelverket anses överlägset. I det perspektivet är det motiverat att straffen är anpassade och kännbara om de ska verka som tänkt d v s skydda de potentiella offren och i dag är de väldigt många i Sverige 70 000 barn och ungdomar, som saknar det skydd som svenska ungdomar OFTA har per automatik.
Oavsett om hårdare straff leder till minskad brottslighet kan det finnas skäl att ha speciella benämningar för vissa typer av brott eftersom benämningarna synliggör normer och värderingar samhället vill undvika, t ex rasistiska normer vid hatbrott. Vad tycker samhället om normer som t ex säger att i synnerhet kvinnan ovillkorligen måste vara "oskuld" fram till bröllopsnatten, och att familjen istället för individen själv bestämmmer dels att individen SKA gifta sig, dels med VEM?
Goldina Smirthwaite:
Tina Gulikssons motivering till varför hårdare straff behövs vad gäller brott i namn av heder var att "avskräcka" förövarna. Därför är det högst relevant att ställa frågan huruvida hårdare straff verkligen avskräcker från brott och därmed minskar brottsligheten. Och aktuell forskning visar väl att det inte finns något samband mellan hårdare straff och minskad brottslighet?
Det verkar också som att du gör dig skyldig till en glidning i sakfrågan. Ämnet för den här debattartikeln är etnisk apartheid, inte särskils brottsrubricering för brott i namn av heder. 1/8 framlägger Hanna Gadban två förslag på Brännpunkt: (1) särskild brottsrubricering för brott i namn av heder och (2) att medborgarskapssökande ska ingå ett kontrakt med den svenska staten om att de ska respektera "svenska normer" och inte begå brott, i synnerhet "hedersrelaterade" brott.
Jag kan köpa ditt argument om att normera bort brott i namn av heder genom förslag (1). Jag har av liknande skäl varit med och skrivit Fi-motionen om att kriminalisera barn- och tvångsäktenskap. Men det är inte ämnet för den här debattartikeln, utan förslag (2).
Hanna Gadbans förslag (2) bör utläsas i två steg: (i) medborgarskapssökande ska ingå ett avtal om att de ska följa "svenska normer" OCH inte begå brott, speciellt "hedersrelaterade" brott INNAN de blir godkända som svenska medborgare, och (ii) EFTER att svenska medborgare med utländskt påbrå har fått sitt medborgarskap ska de fråntas sitt svenska pass OCH utvisas från landet om de inte respekterar "svenska normer" OCH begår brott, i synnerhet "hedersrelaterade" brott. Detta är etnisk apartheid, fär vad Hanna Gadban hävdar är att "icke-etniska svenskar" aldrig kan bli fullvärdiga medborgare på hrund av sin etnicitet och att de ska straffas enligt en hårdare skala än fullvärdiga medborgare som "etniska svenskar". Det Hanna Gadban alltså föreslår är villkorat medborgarskap.
Frågan är på vilket sätt du Goldina Smirthwaite och Tina Gulliksson menar att etnisk apartheid hjälper brottsoffren?
Men det var väl en konstig tolkning, Mehrtab, hur kan du få det till att vi skulle anse att etnisk apartheid skulle hjälpa brottsoffer?
Det är det som är sakfrågan, Goldina.
Vad jag tycker är själv kärnfrågan har jag redan nämnt i en kommentar ovan. Sedan svarade jag på inlägg från Tiina och Toktam, där de tog upp frågan om hårdare straff. Som jag ser det hänger frågan om brottrubricering ihop med frågan om straff, och jag tog mig friheten att ta upp det även om det inte var den aspekten av Hanna Gs idéer din artikel handlade om. Om du utifrån det kan få det till att jag skrivit att etnisk apartheid skulle hjälpa brottsoffer har du projicerat in något i min kommentar som inte står där och gjort en mycket långsökt tolkning.
Jag trodde att du menade generellt, Goldina. Ditt argument kunde mycket väl ha handlat om båda Hanna Gadbans förslag, då även andra (t ex Christer Eriksson som denna debattartikel är en polemik mot) ser hennes förslag om särlagstiftning som lagskärpning. Du talar ju bara allmänt om "normer ochvärderingar" som samhället vill undvika genom "hårdare straff" t ex våld och förtryck i namn av heder. Och min artikel heter faktiskt "Alla bör vara lika inför lagen" där jag skriver ut sakfrågan i ett eget stycke, nämligen "Frågan är hur [etnisk apartheid] gynnar brottsoffren?" Men nu förstår jag att du ställer dig bakom Gadbans förslag (1), men onte förslag (2), alltså vill ha särskild brottsrubricering för brott i namn ab heder, men inte etnisk apartheid. Eller misstolkar jag dig nu?
Helt oavsett Hanna G tycker jag det är en intressant tanke att brott i hederns namn skulle få en egen rubricering. Mord och våld i hederns namn påminner ju mycket om kvinnofridsbrott (fast där är ju förövaren så gott som alltid man/pojkvän, inte t ex far eller farbror) och även till viss del om hatbrott, men i hatbrott behöver ju inte förövaren eller offret ha en nära relation.(Fast det finns ju de som ser våld i hederns namn som en sorts hatbrott rakt av.) Kanske skulle det vara brottsoffren till gagn med egen brottsrubricering för våld i hederns namn, på samma sätt som det är till gagn med egen rubricering för dem som drabbas av hatbrott och kvinnofridsbrott? Kanske kan det gagna offer för såväl våld i hederns namn som offer för (andra) hatbrott att samhället med en egen rubricering tydligt visar att man tar avstånd från den ideologi och människosyn som ligger bakom våldet - i fallen med våld i hederns namn en könsideologi som säger att familjen bestämmer över i synnerhet kvinnors sexualitet, att kvinnan måste vara oskuld vid giftermålet och inte får ha ihop det med "fel" partner. Lagstiftning har ju en normerande funktion, så det kunde nog vara en poäng med egen rubricering. När det gäller Hanna Gadbans medborgarförslag är det ju helt tokigt, på alla sätt. Det är ju ren diskriminering om det skulle gälla olika villkor för medborgare beroende på etnicitet. Jag ser det förslaget som helt orimligt. Varför det är orimligt har ju du och andra redan belyst väldigt bra, så jag går inte närmare in på det. Jag kan inte förstå att hon håller fast vid ett så orimligt förslag, eller att folk ö h inte ser det orimliga i förslaget. (Jag tror i ofs att flera av dem som håller med henne i andra frågor inte håller med henne om just medborgarskapsförslaget.)
Instämmer helt med Mehrtab Motavvas,
etniska speciallagar har en dålig historisk bakgrund. Sådant ska vi akta oss för.
Ang särskild rubricering för brott i hederns namn skulle det inte vara en etnisk särlagstiftning, utan gälla för alla som gjorde sig skyldiga till den typen av brott, på samma sätt som rubriceringen hatbrott gäller för alla som begår hatbrott, oavsett etnicitet.